Londorama

Har insett att jag blivit så himla mycket mer intresserad av min omvärld sen jag började medievetarprogrammet. Plötsligt står jag inte frågande inför politiska händelser, utan är istället den som sätter på nyhetsmorgon så fort väckarklockan ringer, och blir nästan grinig om jag missar tionyheterna... Jag har dagensmedia som första sida i min webbläsare och slukar metronyheterna på väg till skolan. Är det en fas eller har jag fått en ny hunger? Kan vara att jag kommit över någon slags tröskel när vi hela tiden behandlar medier i skolan. Produktion och konsumtion. Vinkling, objektivitet. Budskap, tolkning. Nyheterna känns spännande ju mer man kan. Ju mer man förstår, ju mer man själv kan analysera och värdera. Tröskeln är nog den tristessen över nyheter som skapas när man inte förstår alls. Inte kan sätta sig in i, inte har några verktyg att jobba med. Kunskaper ger verktyg, kunskap ger makt att förstå mer. Nu vill jag veta vad som händer med Juholt och socialdemokraterna. Det en politisk kommentator tog upp när vi var på tv4 igår var att det fanns lågt förtroende för Juholt, men samtidigt fanns ingen klar efterträdare. Dramatiken tätnar!