Girls night in
Första introduktionsskiftet på Topshop börjar 8.30 imorn. Blir en lugn kväll med de här komponenterna.
Har lite att förebereda för imorgon. Måste ta en titt så jag inte glömmer att ta med mig något. Bank account, NI nummer, referenser, pass osv. Ska plocka ihop en smashing outfit. Efter det blir det nog sängläge och tvserie streaming. Och massvis med sömn.
Sunshiiine is a friend of mine
Solen har äntligen hittat tillbaka till London. (Hörde något om hagel i Sthlm igår??!) Och det är så skönt. Flera veckors regn har gjort gräset grönt och frodigt. Jag vill bara rulla runt i det. Önskar nästan att jag åt gräs, så härligt ser det ut. Just utanför vårt hus står en syren i full blom och doftar himmelskt.
Ska njuta av solsken och sen gå och ta dansklasser om någon timme. New Style + Waacking. Två dagars ledighet kvar. Better make the most of it!
East End
På baren Barrio North drack vi oss från Sydamerika till Karibien (de har i menyn grupperat coctailsen efter ursprung). En drink från Centralamerika var beskriven som "spicy with fire". Och eld fick vi.
Vi avslutade kvällen lite mer österut, och idag åkte jag tillbaka till Old Street för att fota gatukonst, besöka en popup galleria, käka crepes och gå på marknad. Slog mig ned på en trottoar på en innergård och satt o läste i solen tills rumpan värkte.
Östra London känns spännande och kreativt. Skulle vilja fota var och varannan jag ser bara för de ser så coola ut i sina secondhandshoppade godbitar eller DIY kreationer. Är väldigt sugen på att hänga mer i öst och upptäcka de där gömda, allra bästa pärlorna.
... Till och med återvinningstationen har tagit sig an lite urban coolness...
Filmkväll
Umbrella... ella... ella
Idag har jag och Carro varit och dansat lite på FitnessFirst. Helt supersöt personlig tränare där som hon blivit vän med. Han skulle bränna en cd med ny musik till oss. De hade värsta high-tech skåpen i omklädningsrummet. Man behövde bara hålla ett kort mot skåpdörren, så låstes den! Tunga hänglås och nycklar som kommer bort - so long! Något för Sats att satsa (haha...) på?
Assessment day
Vi fick göra lite gruppövningar, prata lite med en annan av de sökande och sen presentera 3 intressanta fakta om den för resten av gruppen. (jag sa bl.a. att jag kunde fyra språk halvdant. När min partner presenterade mig hette det att jag kunde FEM flytande... haha thank u!) Sen vara i grupper om fem och komma på lösningar hur vi ska lyckas få en affär det går dåligt för att lyckas bättre (riktigt kul o kreativt!), sen skulle vi säga en person vi tyckte om/beundrade och en vi ogillade. Det roliga var då att många de pratade om hade jag ingen aning om vilka de var (typ brittiska tvkändisar). Så jag drog till med personer som inte var kända i UK haha...
Efter gruppövningarna hade vi en jättekort intervju en och en. Älskar när man lyckas få intervjuaren att tro att man svarat på frågan, fast man bara pratat runt. (Gjorde jag endast på frågan "Tell me about what role u had in anykind of team - job or other- and how u was a part of of a sucess")
De hör av sig om några dagar. Men oavsett hur det går har jag fått ökat självförtroende i engelska språket! Wohoo!
Puss hej!
Nerver av gele
Pack it up
En timme senare har jag försökt strukturera upp högen och håller andan. Det vikta bara måste få plats...
Ytterliggare en timme senare kan jag äntligen andas ut. Väskan går att stänga. Vilken seger!
Nu blir det sova sött. Puss o god natt!
Fånga tiden!
Obs. Gammal bild! Jag åker inte 4 nov 11.05. Skulle vara att ha väldigt bra framförhållning att packa nu...
Lämna och återvända
Det virvlar i magen. Jag kan knappt sova. Jag glömde bort att äta middag igår. Det är så annorlunda när jag åker till London nu än förra gången. Första gången tog jag avsked av folk och började ett helt nytt kapitel i mitt liv. Den här gången säger jag hej då till folk. Men samtidigt kommer jag - på andra sidan - bli välkomnad tillbaka. Det är lite konstigt. Jag har relationer, möjligheter och kontakter jag vill bygga vidare på. Jag har människor som frågar vilken tid jag landar och om jag kommer vara för trött att ses samma kväll. Det är inte spänningen över det nya som drar, utan att vidareutveckla det jag lämnade. Jag börjar inte på en ny bok. Jag tar upp pennan och fortsätter efter sista punkten.
I höstas hävde jag ur mig en sorgsen känsloström i en anteckningsbok. Jag saknade så mycket med London. Det avslutades med: jag vet att jag kommer tillbaka. Jag minns att jag var allt annat än säker. Att jag skulle bläddra igenom anteckningsboken fem år senare och sorgset erkänna att så blev det inte. Jag kände att det var viktigt att det någonstanns stod skrivet i, om inte sten, så bläck.
Hittade ett hejdåkort från mina kollegor från Bershka igår. Jag är glad att jag sparat det. Det värmer fortfarande.
Double heartbeats
Jag har börjat ha min engelska telefon påslagen. Det är knappt någon som har det numret. Därför kändes det overkligt när jag hade fått ett röstmeddelande. Efter en hel del trixande (hade inga pengar för att ringa upp röstbrevlådan) hör jag en brittisk röst som vill att jag ska komma på intervju. Overkligt. Jag är ju fortfarande i Sverige...
Intervjun är 3e maj, samma torsdag som jag landar i London. Har skickat iväg cv till två ställen. Miss Sixty ville att jag skulle komma dit personligen. Det andra, som hörde av sig nu, var det japanska streetwearmärket Superdry. Herregud vad jag får fjärilar i magen. Plötligt känns det inte ens som jag kan prata engelska. Fick lyssna tre gånger för att vara säker på att jag skrev ner rätt telefonnummer. Flashback från grundskolans hörövningar... Oh my, oh my!
Trollbindande foton
Näst efter att gå på utställningar tycker jag det är så himla kul att gå i museishoppar. Fotografiska och Moderna muséet har de bästa i Stockholm. Oftast kollar jag väldigt förtjust på hundratals av titlar som alla får mig vilja ta med mig dem hem, men med beslutsångest i sinnet bestämmer jag mig för att det är lite onödigt. I lördags fick faktiskt för ovanligheten skull en liten bok om street art följa med. Visar senare.
In the waiting line
Jag har skrivit, även fast inget har blivit skrivet här. Däremot har jag börjat blogga på londonsvenskar.com. Jag och en till tjej driver sen en och en halv vecka deras "whats up blogg". Himla kul att få använda sitt skrivande till något specifikt. Men följden är, inte helt oväntat, att jag sitter och längtar ihjäl mig när jag researchar vad som pågår i London medan jag är här borta i Stockholm. Känns som jag står och väntar i en lång lång lång kö. Telefonrösten säger "din väntetid är beräknad till 14 dagar och 18 timmar. Tack för ditt tålamod. Vi besvarar snart ditt samtal."
Påsklov
Påskbakelser, secondhandfyndande, vårtecken och fika på vetekatten med mamma. Känns som ett äkta påsklov!
Idag har köksbordet fungerat postkontor, har rensat i garderoben och sålt lite kläder på tradera. Nu ska mina saker paketeras och få nya hem.
Filmhelg
Niceville (eng titel The Help) såg vi i fredags, och den är en fruktansvärt bra film som alla borde se. Texten på baksidan gav den inte alls rättvisa. Den gav viktig inblick i 60-talets raslagar i Mississippi. Hur svarta behandlades som smittohärdar, men hur vita familjer motsägelsefullt nog ändå var beroende av dem och lät dem uppfostra deras barn. Se!
Förutom den hyrde vi En enkel till Antibes (såg igår - rekommenderar ej) och Jag saknar dig som vi ännu inte sett. Den bygger på ungdomsromanen av Peter Pohl, som jag minns som en himla gripande och sorglig berättelse om ett par enäggstvillingar där ena systern dör i en olycka. Boken var en favorit, och att regissören är ingen mindre än Anders Grönros, som ligger bakom mina älsklingar Agnes Cecilia och Glasblåsarnas barn, låter lovande.
