Londorama

Partaj 2

Kategori: Jobb

Inspelningen igår gick bra. Jag blir alltid pirrig och förväntansfull bara av att komma till inspelningsstudior. Så mycket som ska synka och så många personer som var och en är superfokuserad på sin lilla del i det hela. Peter Settman som är kreativ chef för Baluba (som spelar in Partaj) kom och hälsade och tog i hand. Hade inte fått så mycket info innan, mer än att de behövde dansande statister i bakgrunden.

Jag trodde vi skulle vara fler än fem personer. Att vi skulle stå en klunga i bakgrunden med fokus på en sketch framför. Jag trodde inte vi skulle dansa på en scen till ett liveband. I en studio med publik. Men så fort jag lämnat min tvekan; min "ska jag..?" "kan jag..?" så njöt jag. Introlåten var en discodoftande glad låt som var lätt att groova till. Efter att ha fått testdansa en gång blev vi ivägfösta för en två minuters remake. Vi hade inte blivit tillsagda att ta några speciella kläder på oss. Jag kom i leggings och linne. Men kostymtjejjerna ville glamma upp oss. Så när vi inte hade några ombyten med oss drog de snabbt av sig sina paljettklänningar som vi fick låna. ("tur att vi hade paljetttema idag" skrattade en). Tyckte jag med. Snabbt svep med puder, ögonskugga, hårspray och läppglans. Sen tillbaka till studion. Kändes ännu roligare att ställa sig på scenen i den glittriga discoklänningen. 

Sen var det många tagningar. Intro med fokus på oss dansare först, sen kommer en perfekt Ranelidkopia in och nästan plöjde ner oss. Vi står kvar på scenen genom hela studioinspelningen. Ranelid presenterar olika sketcher och vi smådansar i bakgrunden. Dock gjorde vi smådansandet i tystnad. De skulle lägga på en basgång i efterhand... så får se hur det ser ut. Det sänds på söndag och jag är spänd och lite nervös. Kommer säkert inte synas mer än första sekunderna, men hoppas såklart att helheten ser bra ut.

Hon som castat oss verkade iaf vara nöjd, då hon frågade efteråt om hon fick ringa oss nästa onsdag om de skulle behöva dansare. Kul!   

Söndag klockan 9 i kanal 5.

Snakes and skittles

Kategori: Jobb

Man känner när någon saknas. Särskilt när det är personer med hög energi. Anna har varit borta från jobbet hela veckan, hon har influensa. Det märks. Hon är nog den gladaste människan jag känner. Hon är också den som smyger omkring o planterar rykten och historier, som i början alla trodde på. Nu är hon kallad snake o ingen tror på någonting hon säger. Haha! Men vi har roligt åt hennes historier. Och nu är det mer kunderna som blir fascinerade när de hör om intriger, graviditeter, "who's the father?" o komplicerade förhållanden på jobbet. Värsta dokusåpan.  

Trots Annas frånvaro var igår ändå en himla bra dag på jobbet. Mycket tack vare att en person kom tillbaka från två veckors holiday. Marius är glad, men lite lugnare. Inte sådär sprudlande och bubblande glad, men han är himla charmig och rolig. Och när jag berättade att automaten i lunchrummet hade snott pengar av mig gick han och sparkade ut pengarna och köpte mig ett paket skittles att ha i kassan.  

Idag är det fredag och för första gången i londonhistorien har jag noll planer. Det känns ovant men himla skönt. Det finns flera saker jag skulle kunna göra, men känner för en lugn helg. Helst skulle jag vilja gå på bio och se black swan. Får se om någon mer kan tänka sig att inte gå ut ikväll.

working lady

Kategori: Jobb

Trött trött trött.
Ska inte bara skriva om mitt jobb MEN.
Att stänga är en sån himla krånglig och lång procedur.
Ja, jag kommer säkert inte tycka det om en månad men just nu.

Tusen knappas som ska tryckas på i rätt ordning
Metervis av kvitton som ska
signeras
häftas
kollas av managern
sättas in i i rätt pärm
under rätt siffra.

Siffror som är ett himla kodspråk.
Pengar som ska räknas, växlas
sorteras in i små påsar
också kodspråk

Rapporter som ska fyllas i
balances som ska vara 0
descripencies som ska förklaras

Jag kan inte säga hur glad jag skulle bli om jag som på sabis bara nu skulle behövt räkna kortslippar.
Som här tydligen heter PBQ. Och ska sättas in i ett kuvert. I ett större kuvert. I en liten låda. Bland alla andra lådor.

Men åh. Så glad att head cashiern är tillbaka från semestern. Känner mig trygg bara av att veta att hon är där. För roligt nog. Eller konstigt? Så vet inte managern hur man använder kassan...