Londorama

London 3.0

Kategori: Allmänt

Mer än ett år senare... Jag är tillbaka i London för tredje gången. Alltid något som drar mig tillbaka. Denna gången någon. Pojkvännen Silvio som jag träffade när jag jobbade på Topshop. Jag bor nu, sedan snart tre månader, tillsammans med honom, mamma och styvpappa i en lägenhet i östra London.
 
Silvio fyller 27 sista maj och blir serverad svensk jordgubbstarta
 
Silvios mamma fyller ar och har stor fest. Silvios son Lorenzo ar med. Han ar bara 5, men ser ut som typ 8.

Denna gång är allt annorlunda. Jag minns att jag satte upp mål förra gången jag bodde i London hur jag ville leva mitt liv, vilka förändringar jag kände jag behövde göra för att må bättre. Och när jag tänker tillbaka på den listan inser jag att jag har fullföljt stora delar av den. Jag lever hälsosammare än förut. Jag lagar egen mat och köper inte mycket färdigt. Jag har skaffat gymkort. Jag går inte ut i skogen, men jag cyklar varje dag så jag får sol och frisk (?) luft varje dag. Jag har hittat en underbar man som bryr sig om mig så mycket och som jag vill vara med typ hela tiden. En annan punkt jag hade var att ha ett eget ställe. Det har inte hänt. Men det är stor skillnad att dela med fem främlingar och sin pojkvän och hans föräldrar. Sen får vi se. Jag kanske kan hyra studentrum/studio till hösten. Jag tycker också jag lever lite mer organiserat nu (dock kanske jag inte ska ta så mycket cred gör det då Silvios mamma både städar och tvättar en hel del). Med billig hyra och utan utgift for tunnelbana kan jag nog borja spara lite smatt.

Jag fixade jobb efter två månader här. Och det var välbehövligt. Såklart pengamässigt, men också för att ha mer rutiner och inte bli uttråkad. Sedan snart en månad jobbar jag på H&M.
Det var lite av en utdragen process med mycket väntan mellan. Först ansökan online, typ en vecka senare fick jag ett samtal, veckan efter intervju på deras HR kontor vid Oxford Circus. Jag läste på mycket om deras historia, kollade runt efter trender i deras butiker, researchade intervjufrågor på internet, så var väldigt förberedd. De hade flera frågor som var av typen "vad skulle du göra om det här hände?" Men jag var förberedd på det och hade pluggat deras values, t.ex att team spirit är jätteviktigt. Så när frågan "So, three people have called in sick and the manager have given you and your colleague 20 min to tidy up menswear. But your colleague was out partying all night and now have a big hangover. Will you do all the work yourself or how will you tackle this?" svarade jag ungefar att samarbete ar valdigt viktigt och att jag skulle motivera henne med att sjunga musikallatar fran a till z.
 
Cafepluggar h&m
 
Det kändes som att hela intervjun gick jättebra, jag babblade på om hur jag nästan bosatt mig på h&m när jag var 12-13. Veckan efter det här ringde de och frågade om jag kunde komma på en intervju i butiken. De hade sagt klockan 2-4, vilket är lite långt för en intervju, men jag tänkte att det kanske var gruppintervju eller nått. När jag kom dit fick vi namnskyltar och släpptes sedan ut i butiken där vi fick testa på hur det var att jobba på golvet och i provrummet. Sedan fick vi en kort utvärdering. Min blivande teamleader tyckte jag hade "excellent garment care" men att hon inte hade sett så mycket interaktion med kunder. De skulle höra av sig nästa vecka. Jag var frågande över om jag fått jobbet eller ej, särskilt när jag fick ta hem den lilla metallnamnskylten. Veckan efter detta fick jag äntligen beskedet att jag fått jobbet i butiken i Westfield Stratford. Busiest h&m in the UK.
 
 
Kommentera inlägget här: